"Samhällets skeva ideal"

Afram Gabro

En kille från Norrköping som har en stor talang och kunskap när det kommer till känslor, relationer och beteendemönster. Driver Manligt&Skamligt Podcast där han tillsammans med gäster diskuterar hur vi män tänker kring kärlek, sex och relationer. Kommer i framtiden föreläsa och jobba med just förhållanden. Genom hans fina tankesätt, och kanske också ”Sveriges Sexigaste röst” enligt tjejerna från ”Pillerpodden”, kommer både Aframs podcast och egna företagande gå långt. En jävligt härlig kille helt enkelt!

-KORT OM AFRAM-

Ålder:
31

Bor: 
Stockholm

Aktiv med: 
Arbetskonsulent, Entreprenör på kvällarna, Föreläsare och ansvarig för Manligt & Skamligt Podcast.

Fritidsintressen: 
Min Podcast är mitt hobbyprojekt men utöver det så tar jag mig tid att umgås med nära och kära. 

Bok, film eller musiktips: 
Filmen Inception - älskar det psykologiska med idén om att man kan ha en dröm i en annan dröm. 

När känner du ren och skär lycka? 
När det råder balans och harmoni i mitt liv. En mix av att umgås med människor jag tycker om, få utlopp för min kreativa ådra och samtidigt utmana mig själv och min personliga utveckling. 

Framtidsplaner: 
Min vision är att göra en förändring, liten som stor, för en person eller flera. Har extremt många framtidsplaner såsom att fortsätta föreläsa, hålla kurser/workshops, skriva barnböcker, tv-program osv. Privat så vill jag må bra och uppleva så mycket som möjligt av vad livet har att erbjuda. 

Här hittar du mig:
www.aframgabro.com
manligtochskamligt@instagram
kaffemedaffe@instagram
Manligt & Skamligt Podcast @ Facebook


"Samhällets skeva ideal" 

Vart ska jag börja för att försöka reda ut det skeva idealet som förekommer i vårt samhälle? Jag har lärt mig genom åren att det bästa sättet att börja är att gå till sig själv och reflektera över ens egna förhållningssätt, så låt oss börja där. 

Jag föddes 1985 och utvandrade tillsammans med min familj från Syrien till Sverige 1989. Inledningsvis så bodde vi på flertalet flyktingförläggningar och umgicks enbart med familjer i liknande situation, med andra ord inte integrerade i det svenska samhället. Min första riktiga integration som jag minns är när jag äntligen fick börja på 6-års gruppen, detta efter att vi nyligen fått uppehållstillstånd, för innan uppehållstillståndet så vågade inte mina föräldrar låta oss leka ute med de andra barnen då de levde i skräck över att vi skulle bli hemskickade. 

Jag kan ibland tänka tillbaka på livet som barn och känna att det var så harmoniskt, inga direkta krav, det livet gick ut på var att leka och ha roligt så mycket som möjligt tillsammans med andra barn. Ingen tyckte att den andra var konstig, sämre, etnisk bakgrund spelade ingen roll, inte heller kön, alla lekte med alla utan några större konstigheter. Jag kan därför inte låta bli att ställa mig själv frågan, vad hände på vägen och varför tänker vi annorlunda idag jämfört med när vi var barn? 

Mitt minne från ungdomsåren är att det mesta var rätt destruktivt på något sätt då man ständigt jämförde sig med andra och fokuserade på att hitta fel hos sig själv för att passa in i normen, men det komiska i det hela är att de flesta av oss tänkte likadant så vem var egentligen normal? Det var endast ett fåtal människor som tillhörde normen, med normen så menar jag hur en cool tonåring skulle vara. Är det någon skillnad på tonårstiden i jämförelse med vuxenlivet? Egentligen inte, när det kommer till just samhällsidealet. Idealet i sig ser annorlunda ut, men de destruktiva tankarna finns fortfarande kvar inom oss. "Varför är jag inte lika smal eller vältränad som min kompis?", "Någon av alla dessa dieter måste väl fungera för mig?", "Jag är väldigt ledsen men måste hålla tillbaka mina känslor och får absolut inte gråta, för det gör inte starka män".

 

”Kolla in mesen, han kommer säkert gråta närsomhelst!”
”Kolla hon ser ut som att hon tigger kuk!” 
”Hon klär sig som en hora!” 

Citaten ovan är något jag hör ungdomar och vuxna uttrycka i vardagsspråk och är en del av den machokultur som finns i vårt samhälle, och även i rättsliga fall där en tjej som blivit våldtagen får skulden på grund av att hon var klädd i en kort kjol eller för att hon hade druckit alkohol. Är det alltså okej att våldta en tjej om hon har kort kjol? Ger det oss rätten att kalla henne hora?

Alla dessa ideal som finns i vårt samhälle bidrar till att vi objektifierar varandra, i huvudsak kvinnor, till den nivån att många män idag utan sin vetskap har Hora-Madonna komplex. Ett psykoanalytiskt begrepp, där män har svårt att se den de älskar i sexuella termer, de har en föreställning om att mamman till deras framtida barn blir ”smutsig” vid sexuellt umgänge, och väljer att ha sex med andra, nämligen ”Horan”. Vart kommer denna bilden ifrån kan man ju fråga sig?

Många hade svarat porrindustrin, vilket såklart inte kan förnekas men man behöver inte gå så långt för att hitta svaret på denna frågeställning, det räcker med att se på våra medier. På sociala medier söks det ständig bekräftelse på att man duger, där visas det upp det bästa från alla vinklar och vrån, samtidigt som man är extremt självkritiskt gällande sina egna bilder. Det är sedan länge vedertaget att man retuscherar bilder i media och inom marknadsföring, men att göra detta i sociala medier på oss själva och våra nära och kära, är det inte lite skevt, eller är det så att det är på väg att bli det normala och en oredigerad bild blir avvikande från normen? 

Det man försöker visa upp är att man är en del av idealet, vältränad och snygg, men många av bilderna är som sagt retuscherade och är bilden inte retuscherad så mår den personen oftast dåligt då hen på något sätt lider av ätstörningar, mindrevärdeskomplex eller psykisk ohälsa. Så för att koppla tillbaka till barndomen så är det även i vuxenlivet endast ett fåtal människor som är inom normen medan de flesta av oss mår dåligt och väljer omedvetet att vara självdestruktiva och klanka ner på oss själva för att vi inte riktigt är lika snygga, duktiga, starka, framgångsrika osv.

Kommer det här inlägget att göra någon större skillnad, nej troligtvis inte, då det vi läser idag är morgondagens historia, men om det är så att en person börjar fundera över sitt sätt att resonera kring samhällets skeva ideal så är jag nöjd! Vi är nog alla idag medvetna om sociala mediers enorma kraft och vi är extremt duktiga på att uttrycka våra rättigheter, men jag önskar att man bara ibland väljer att vända sitt fokus och istället diskutera våra skyldigheter och den främsta är att vara genuin mot våra medmänniskor.

Avslutar med ett av mina favoritcitat. 
”Det är omöjligt att spruta parfym på andra utan att få lite på sig själv”

Tack för mig!