“Jag har fått varenda jävla möjlighet att vara den jag är.
Det här ska vara för alla dom som inte har det.”

"Fan. Ska jag verkligen göra det här. Tänk om det bara är jag som känner såhär? Kommer folk tycka att jag är konstig? Vågar jag ta såhär mycket plats?"

*Klick*

Det var där det började, den 11 februari 2016. Ett inlägg på Facebook. Ett inlägg som handlar om att killar är livrädda för att uttrycka sina känslor och tankar, för att det helt enkelt är en egenskap som inte passar in i den typiska mallen för hur en kille ska vara.
Efter en väldigt oväntat, fantastisk spridning i tidning, radio och sociala medier om ämnet som togs upp i facebook-inlägget så har vi nu kommit hit.

Vi lever i något som ofta kallas för en "machokultur". Syftet med "Under Kevlaret" är att ifrågasätta machokulturen, driva stödjande verksamhet för killar och att sprida budskapet om att under ytan så är vi allihopa precis lika mycket människa, med samma mänskliga behov.

Kombinationen av machokulturen och bristen på den psykiska ohälsans plats i samhället sätter killar i en svår sits. En sits som gör att oavsett hur dåligt man mår så är det något som man ska kämpa med ensam.

Det får inte fortsätta att vara så. 

2016 kommer garanterat inte vara året då samhällets normer för hur killar ska vara helt plötsligt förändras, men man måste börja någonstans. Man måste ta ett litet steg i taget. Jag hoppas att det här kan vara ett av dom.

/Mårten Granlund
10 mars 2016